Lördag Morgon!
Hej var ska man börja? En fråga man ofta kan ställa sig..
Jag är iaf Mamma till 3 underbara troll och fru till en underbar man.
Som jag känner här i livet så finns det ingen på min sida av familjen som bryr sig längre. Jag hade en stor familj
Mamma, systrar bröder, men ja som alltid i den "familjen" så är jag det svarta fåret.
Om inte jag hör av mig åker hem till dem eller allt sånt, då skiter dem fullständigt i oss. Barnen frågar ofta efter mormor mostrar morbröder. Vad säger man jo sanningen. De orkar inte bry sig. Jag har slutat skicka ut inbjudningar och annat sånt när vi har något här hemma, för det är endå bara min mans familj som kommer och vår underbara vännina 'R' Hon den underbara människan som t.o.m ställer upp och hjälper oss med barn när vi åker utomlands, eller om vi behöver egentid tillsammmans ja och min man då finns hon där.. Min mans föräldrar ställer upp de gånger då de inte jobbar å har annat att stå i. Man kan som förälder ibland behöva egentid med varandra. För att orka vardagen..
Jag har alltid behövt bevisa på alla konstiga sätt för att kunna få "platsa" in i familjen. I sommras så rann bägaren över mig å jag tappade lusten.. Så mycket ni fått av mig så mycket jag bjudit på mig själv å allt. Vet ni vad dra dit peppar växer..
Jag vill inte ha någon sympati eller whatever från er. Ni har förstört de jag trodde var familj. Lev erat såkallade liv å
Ni behöver inte ens nyttja mitt namn för jag är så trött på detta. Trött på att leka att allt är perfekt. Ser ni mig ute gå vidare för jag orkar inte dra på det där leendet och låtsas att allt är bra mellan oss..
Ni bryr er inte om mig, Så varför ska jag ödsla tid på er? Jag har frågat miljonersgånger om hjälp med lite allt möjligt, en sak som är viktig är barnen mina frågar jämt när ska vi få sova hos dem å ha kul. Aldrig tror jag så i kan ring "F eller R" och fråga istället för där får du svar direkt när var hur..
Som sagt jäkligt less. Livet kretsar inte kring er jämt, finns andra som kan behöva sympati ibland.